Var på förmiddagen på en cykeltur med en vän. Vi satte oss på en bänk längs ett gångstråk nära ån. Efter en stund kom tisdagsflanörer, stannade till och började mata änderna. Det är väl söt och gulligt i och för sig, men fåglarna blev till slut så många och högljuda, att de störde friden som legat över parken. Jag vet mycket väl att det är tillåtet att mata fåglar, men det vore ännu trevligare om det fanns utmärkta platser för denna typ av umgänge. Men fågelmatningen var väl inte det som störde mig mest. Något senare kom en äldre dam i rullstol. Hennes ledsagare placerade rullstolen vid en bänk och de satte sig att titta på fåglarna. Efter en studs betraktande av fågellivet reste sig ledsagaren och började manikyrera den äldre damens händer av konversationen kunde man sluta sig till hur praktiskt ledsagaren tyckte det var att manikyrera sin vän i det fria. Själva aktiviteten som sådan störde väl inte, men uppenbarlige tyckte ledsagaren det var skönt att slippa ”nagelskräp” i den äldre damens bostad. Episoden gör mig något beklämd, ryser inför tanken att bli behandlad så på äldre dar…