God morgon...

 

Vaknar upp efter en god natts sömn, Yrvaken och mosig. Varför vaknar jag? Två primära ting tränger sig på... Kissnödig och en ond rygg, som flinar och säger "God morgon!" God morgon? Egentligen inte alls. För medan jag försöker maka mig till rätta för denna betraktelse, glider jag ner åt höger i sängen... Det är min förbannade skolios = "ostbågeställning" som gör sig påmind. Samtidigt borrar sig högerhälen ner i madrassen. Det sistnämnda har säkert varit en process under hela natten men intensifierats sedan jag vaknade... Detta är en form av muskelspänningar som på medicinskt språk för oss cp-skadade kallas att vi har spasmer. Skönt? Nej! Men ganska vanligt tyvärr... För en "betraktare" låter denna ganska vanliga morgon nog ganska jobbig, ja, kanske t.o.m. bedrövlig. Empatiska läsare, som jag tror att ni är, frågar sig säkert. Men finns det inget sätt att hjälpa karlen... Jo, käre läsare under mina dryga 50 år här på jorden har sjuk- och rehabiliteringsvården haft tre "patentmediciner" som upprepats till förbannelse; operationer, sjukgymnastik och just mediciner... snacka om drogpåverkan. Man känner sig som ett vandrande knarkpaket...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0