Surhosta...

Det händer att vänner och bekanta bekymrat skakar på huvudet åt ens frispråkighet på bloggen. Det är bara att hoppas att försynen står oss bi bevarande mig från alltför mycket tråkigheter som en konsekvens av min berättarglädje. Men när man ej förunnats med varken fru eller flickvän, måste webbens virtuella vita papper då och då få tjäna som substitut. Nu till saken: När detta skrivs har undertecknad precis kämpat sig igenom en halvkraftig hostattack till följd av tokigt sängläge, ansamling av slem som triggat igång hostan. På grund av mitt magbrock som tidigare omnämnts, blandas slemmet i hostan med magsafter som i sin tur blir till s.k. sura ”uppstötningar” det senare tror jag alla kan enas om – inte är något varken trevligt eller behagligt. Enligt läkarvetskapen är mitt magbrock delvis en följd av mitt rörelsehinder. På den punkten kan en lekman som jag inte säga emot dem. Däremot kan jag intyga att mitt funktionshinder inte underlättar sakernas tillstånd när det väl inträffar. Någon stans mellan dröm och verklighet, rycks jag ur min behagliga dvala för en X-minuter lång spastisk hostattack. Det är som regel inget farligt bara oerhört tröttsamt, äckligt och tråkigt. Nu när jag under några minuter fått ”spy min galla” över er mina kära läsare skall jag åter försöka komma till ro…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0