Bekymrad och beklämd...

Visst hade jag också skolämnen som jag tyckte mindre om, gymnastik och matte för att bara nämna två. Men ändå blir jag både bekymrad och beklämd när jag gång efter annan i tv-reportage hör hur barn och ungdomar sätter idrotten före boklig bildning. Det är inte min avsikt att vara någon slags moralgubbe. Om man t.ex. tycker att fotboll är livet framför allting annat så gärna för mig. Men när man bl.a. tar sitt idrottande som försvar eller förevändning att inte hinna lära sig läsa och skriva, då tror jag hela samhället är illa ute. Men man lär sig ju alla dessa färdigheter i skolan? Säger kanske någon. Förhoppningsvis stämmer detta, men för att bli bra på någonting så räcker det inte bara att lära sig grunderna; man måste öva också. Och det är där mycket av problemet verkar ligga idag. En kille tillfrågades om han planerade att läsa någon bok i sommar? Svaret blev nej bl.a. med hänvisning till fotbollsläger. Vart jag vill komma är att läs- skriv- och mattematikfärdigheter krävs även i idrottens värld. Tänk er nu att dagens killar och tjejer i 12-13 års åldern blir så bra att de kan ha sin hobby idrotten som yrke i framtiden. Jättebra och jättekul för dem. Blir de lika stora som Marta och Zlatan så har de säkert agenter och andra som sköter affärerna, men det är på vägen dit som de själva kommer ställas inför beslut där god läs vana och utvecklad skrivkunnighet är av nöden. Dessutom är det bara att kunna kolla så att man inte blir lurad. Jag rackar absolut inte ner på några enskilda pedagoger, men man blir betänksam när ungarna med ljus och troskyldig blick – oavsett nationalitet – går ut i livet med så endimensionell världsbild…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0