I nattens timmar

När jag var ung – så där 10-15 år  – brukade vi kompisar varma slöa dagar på de bohuslänska klipporna, referera till varandra som geléklumpar. Syftande på att man var så varm, slö och svettig att man egentligen inte orkade företa sig någonting. Kommer och tänka på denna tid och dessa liknelser så här i nattens mörker. När man vaknar varm av svett som gör lakanen ofräscha, temperaturen bidrar till en obestämbar luftfuktighet. Hur man än vrider och vänder är det – trots bristande sömn – svårt att somna om. Kommer på mig själv – en längtan att vilja kliva upp ur sängen och vädra – men det kan jag ju inte… Så jag får väl snällt lägga mig ner, blunda snurra några varv till… och hoppas att John Blund kommer på återbesök innan morgonen…


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0