När jag slutatade mitt regulära arbete för ett antal år sedan så var vänner och arbetskamrater oroliga att jag skulle dö av tristess. Hädan lär man väl gå någon gång i framtiden, men inte p.g.a. att jag less ihjäl. Om man engagerar sig finns det alltid saker att göra. svårigheten är att prioritera rätt. Att det varit rätt tyst från redaktionen några dagar, beror inte den här gången på ohälsa; snarare tvärt om - Jag har börjat släktforska... Det tar upp mer tid än man tror.