När Pelle och Johnny kommer hem från Krusbäret, hjälper Johnny Pelle att klä om till lite mera fritidsbetoade kläder, hans älsklings t-shirt och shorts.

Strax efter detta ringer telefonen och Pelle svarar:

-       Pelle?

-       Hej det är Greta, hur är det?

-       Jo, förutom att Vera tog mig i upptuktelse nere på Krusbäret är det väl bra…

-       Jaså vad hade du gjort då?

-       Vill du höra den långa eller korta versionen?

-       Den korta, Karl och jag är precis på väg ut till landet.

-       Vera anklagade Annica och mig att var inblandade i att två andra personer inlett en relation! Att personerna i fråga  har någon typ av relation stämmer – men att vi skulle tussat ihop dem är helt felaktigt, visste inte ens om det förrän Vera tog upp det.

-       Vilka gäller det om man får fråga?

-       Johnny Johansson och ett barnbarn till Vera som heter Veronica!

-       Va!?

-       Va, va? Det låter nästan som du nynnade på George Harrisons ”Wah-Wah”…

-       Vad pratar du om?

-       Ja, det är en låt från George Harisson album ”All Things Must Pass” från 1970, titeln ska visst vara lite ljudhärmande för en sån här Waw-Waw-pedal på en elgitarr…

-       Jaså, det är möjligt, men musik från 1970 är för sent för mig – om man inte kör 50-talsstyket – det vet du! Vad jag va:ade åt var namnet Veronica von Hurtig, det måste vara den relativt nyutexaminerade barnmorska som jobbar mot oss på akuten, för det kan väl inte finnas två…

-       Bingo!

-       Var det rätt?

-       Jag tror det. Pratade med Annica efter mitt och Veras lilla mellanhavande. Hon tittade i folkbokföringen…

-       Å det stämde? Jamen då är det en trevlig flicka med vissa musikambitioner… Nej nu har jag egentligen inte tid att stå här och prata med dig. Kommer du och Annica ut i morgon?

-       Tyvärr hon jobbar…

-       Ta med dig Johnny då…

-       Tack för inbjudan.

-       Jag måste rusa, hej!

-       Hej…

Karl står och trampar.Greta säger:

- Då åker vi då!