Att köra rullstol

S är bl.a. "min" kunnige, snälle och ödmjuke rullstolstekniker. S. har huvudansvaret när det gäller min elrullstol av märket Permobil. Den Permobil jag kör idag, började jag använda mer kontinuerligt runt nyår 2011, detta är min tredje Permobil på raken. Den andra av dessa tre som har drivning och styrning på framhjulen. Och hjulen som bara svänger med de s.k. länkhjulen sitter bak. I drygt 30 år, från 1973-2005 har jag till övervägande del haft rullstolar med drivning bak, då de passat mig bäst. 2006 fanns det dock ingen återvändo, jag fick försöka lära mig Permobil med framhjulsdrift. Min hjälpmedelsutprovare och rullstoltekniker trodde nog mer på mig än vad jag gjorde själv. S, du sa: "Att det där lär du dig snart!" Och visst kan jag ta mig fram både i den Permobilen från 2006 och den jag har i dag. Men jag kör emot väggar och dörröppningar m.m. mer än jag tycker om. En hjälpmedelskonsulent jag hade för 20 år sedan, när vi skulle se över min lägenhet, sa något väldigt klokt. Ungefär så här: "Jag får alltid förklara för patienter som får ut sin första rullstol och deras anhöriga, att hemmet inte kommer se likadant ut sedan rullstolen kommit in i deras liv..." Vad denna kvinna menade var ju förstås att man kör emot både här och där med rullstolen och att det helt naturligt sätter sina spår. Det gör de och sådant får man leva med. Häri hade hon helt rätt, men de senaste veckorna med den nya stolen och formsitsen, känns det som jag inte kan ta en sväng runt en möbel eller köra genom en dörr utan att stöta till eller riva med mig något, och det ordentligt. Jag vet att det inte finns någon annan att skylla på en mig själv och trots sex års träning med framhjulsdrift, går det just nu inget bra...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0