Pelle och Vera

-       Jo, Floria och Ranis kom riktigt bra överens, Ivar var han däremot mer reserverad  inför…

-       Högst förståeligt, om du frågar mig.

Vaf, Vaf, Vaf

-       Jo, och det var ju så mycket nytt för den lille krabaten! När vi kom igår så var Signe, Petronella och Holger där… Men jag vet inte om Ivar pratade i nattmössan eller vad det var för han påstod att du skulle vara här!

-       Vilket uppenbarligen var fel…

-       Ja! I vilket fall, det sägs ju att hundar och katter lätt noterar olika individers inställning till dem själva. Ja, jag vet inte hur tidigt hundar utvecklar denna instinkt, men Ranis tycks redan präglas på mig!

Konstaterar Vera stolt:

-       Hurså?

Undrar Pelle:

-       Han har samma väderkorn för er här på Krusbäret som sin matte! Floria älskade han, Ivar var han väl nära och börja morra åt. Petronella tyckte han inte om, Signe var han ganska neutral inför, du och Holger ska nog komma bra överens med Ranis…

Ranis: Blää! Hon luktar KATT! Jaså var det till henne "Piraten" flyttade....

Ranis: Den här damen verkar inte särskilt intresserad? Nej, människornar har väl inte lätt de häller när man kommer ny så här.

Ranis: Den här herren verkar kul, men det var en fastligt konstig apparat han går omkring med!

Ranis:

- Låt mig komma med vissa korrigeringar. Själv vet jag inte hur länge jag står ut med den där fjäskisen Ivar! När jag träffade tant Petronella kom jag på vart den där katten som jag pratade om hade försvunnit… Det kändes lång väg att han måste bo hos henne. Vad gäller damen som Petronella hade i sällskap måste jag få fundera ett tag. Hon verkade inte speciellt intresserad och då fick jag lära mig av mamma, att man inte ska tränga sig på. Holger verkar ungefär lika trevlig som den här rullande Pelle, men det var en konstig apparat han har att gå med? Sen kom det två till -  vid lunchen – som jag inte hann att bilda mig någon uppfattning om...