Jag slänger ut en idé till rullstolskonstruktörer, framför allt ni som tillverkar sittbrunnsinsatser eller s.k. formsitsar. Inom bilindustrin har man ju olika krockskydd som utlöses med hjälp av någon slags laddning vid nödsituationer, med ett samlingsnamn kallar man väl dessa saker för ”krockkuddar”. Nu menar jag inte att varken tillverkare, utprovare och förskrivare inom hjälpmedelssektorn ska gå omkring och spränga sina kunder i luften – det skulle varken vara humant, eller någon bra affärsidé. Nej ta krockkudden och sätt in någon slags motor så att stolsanvändaren kan reglera hur löst eller tight en given form ska sitta. Eftersom jag som användare av sitsen ofta vill att den ska sitta tight eller lösare vid olika tillfällen under dagen, beroende på situation. Jag kan dra en parallell till bilkörning eller kontorsarbete. Bilbälte vid bilkörning eller som passagerare är ju enligt lag ett obligatorium i dag. De flesta som far omkring på landets vägare följer ju också denna lagstiftning, däremot är ju bältena olika hårt spända över tid. Ibland – när situationen så tillåter lättar man också lite på bältet. Kontorssituationen likaså. Man ändra medvetet eller omedvetet kroppsställning x gånger varje dag eller varje tillfälle och detta oberoende av hur länge man sitter vid sitt skrivbord. Denna frihet skulle jag som rullstolberoende också vilja ha. Jag tror också detta skulle medföra mindre inaktiva muskler. Det finns säker de som river sig i huvudet när man läser dessa idéer, men det gjorde nog folk när man började fundera på bilmotorn eller pc:n också. Vet inte om jag kommer få uppleva ovan skisserade utveckling – förhoppningsvis – men kommande generationer av rullstolsberoende medmänniskor kanske får det…