Minner om en skön dame...
Minner om en skön dame...
Förnyelsebar energi...
Lars-Åke: Ja, Pelles Permobil var ganska ”död”, men det var väl inte så konstigt… Jag vet inte hur ofta jag har predikat att elmotorer inte går på öl!
Nationaldag med Pelle
- God morgon. Sovit gott?
- Jo vars, Det är synd att klaga…
Men som vanligt gruvar sig Pelle för att hoppa ur bingen. Att sova eller sitta är väl inga större problem; men just det här övergångarna. Från det ena stadiet till det andra är inget roliga. Johnny har försvunnit till en annan del av lägenheten, för att hämta permobilen. Pelle hör Johnny grymta, men vad länge han dröjer…?
Johnny dyker i sovalkoven igen, men utan rullstol:
- Sorry, men jag får inte igång den!
Pelle tar emot beskedet med några väl valda, som är onödigt att återge här. Han fortsätter:
- Då får vi väl ta transportstolen…
- Går inte…
- Vadå, går inte?!
- Den fick ni ju punka på i förrgår?
- Javisst ja, det blir roligt för Lars-Åke när hjälpmedelcentralen öppnar igen och det första han får se är dig eller Muhamed, med min rullstolsparad. Vad gör vi nu då – matchen måste jag se…
- Den manuella, framhjulsdrivna står väl i förrådet?
- Neej! Inte den gamla kajken…
- Ja är rädd för att det är den enda lösningen just nu.
- Okey då…
Senare på Gothia idrottsstadio, där Gösta och Holger har mött upp. Pelle:
- Hej killar, Ja det här året behöver man i alla fall inte svettas…
Gösta:
- Hej! Kör du veteranvagn idag?
- Tyckte Permon kunde få vila och Johnny älskar motion!
Holger:
- Nej, men seriöst! Vad har hänt?
- Ingen aning, den ville inte starta i morse… Blir en liten kul uppgift för Lars-Åke så där i ”mellandagarna”…
Gösta och Holger i kör:
- Tycker du ja!
Funkisbloggarna
Starkt hjärta och starka nerver – för spelare såväl som åskådare
Jag vet att det kan låta som en idrottsklyscha, men i ishockeyns elitseries sista grundomgång var det en hård kamp ända in över mållinjen. Personligen hade jag hellre sett Linköping i kvalserien nu när både de och Djurgården haft så knaggliga elitseriesäsonger. Mycket kul att Växjö gick upp och inte bara gick upp och vände. Nu har den klubben chans och se över både ekonomi och spelarmaterial till en andra säsong. Som slutspelsträdet ser ut nu hoppas jag på HV71 och Brynäs i första hand. Även om det hade varit roligt för oss som håller på smålandshockeyn med en rad derbyn! Dock var det nog bra för både det fysiska och psykiska välbefinnandet att slutspelet inte fick en sån utveckling. Den yttersta hyllningen till bortgångne Stefan Liv, vore ju naturligtvis att HV71 vann SM-Guld 2011/2012 och vem vet?
sirgeorgewinston-bloggen
Musik som ger mig styrka...
Inför 2012...
ww.sirgeorgewinston.blogg.se födelse sammanfaller ju inte riktigt med kalenderåret eftersom bloggen gjorde sin debut en bit in i januari, men nu när 2011 ”…lägger sig att dö…” som det heter i dikten, finns det kanske ändå skäl att göra något slags bokslut. Själv utformade jag ingen striktare programförklaring mer än att det var två om råden som intresserade mer än andra: tillgängligheten i samhället för personer med fysiska funktionshinder samt samhälls och kulturfrågor. Även om antalet kategorier på bloggen vuxit under året, tycker jag den allmänna inriktningen fortsatt stämmer med vad jag tänkte vid starten. Sista inlägget för 2011 är förmodligen inte gjort än, men redaktionen vill passa på att önska alla: ETT GOTT NYTT 2012! Hoppas att ni hänger med fortsättningsvis också…
Funktion i vardagen
Rullstolsbordet till Permobil C 400 borde vara ställbart. Både gå vrida framåt åt höger sida 90 grader, men även fällbart ner efter rullstolens sida. Detta i en kombination med vad som går att göra idag skulle landa i en bra för att inte säga mycket bra Multifunktion, detta tror jag skulle lösa många bordsproblem inom områdena: Äta, arbeta (t.ex. läsa, skriva).
4:e söndagen i advent – and I give you ”Dagens Pelle Permo!”
Nej, den här gången kan jag inte skylla på någon av mina assistenter, idag fubblade jag till det alldeles själv. Ni vet jag skulle ladda mobiltelefonen, sånt där vardagligt som man gör när den blir tom någon gång ibland. Tidigare var det så fiffigt ordnat att laddare till ipoden, mobilen och laptopen var inpluggade i en dosa på väggen. Men där sitter den inte lägre… Någon, kan det vara jag? Har lyckats preja ner den med permon, så nu ligger den – som i så många andra svenska hem – i ett ”rul” på golvet under sängen. Borde bett tjänstgörande assistent hjälpa mig innan hon försvann ut – Tänkte inte på det! Så försedd med en griptång åker jag in i sovrummet, bredd på en längre stunds brottning med sagda sladdhärva. Till min stora förvåning – och glädje – visar sig den rätta laddningssladden inte så svår att få tag på. Glad i hågen pluggar jag i telefonen, backar rullstolen för att lägga ifrån mig telefon och laddare på ett närstående bord, men säg den lycka som varar för evigt. Jag hinner registrera vad som ska hända! Tjofs, laddningssladden spänns och rycks ur mobilen! (Här skulle det passa med ett antal sådana där svordomstecken som finns i tecknade serier) Varför? Jag har lyckats ställa permobilen på den aktuella sladden. Smart va? Efter ett antal väl valda ramsor börjar jag om. Lyckas fiska fram rätt laddningssladd – med hjälp av griptången – en andra gång. Och får den på plats i telefonen. Med första försöket i minnet, gör jag sedan ytterst försiktiga rörelser med rullstolen, tills mobilen ligger på nattduksbordet, med laddaren i sig. Därpå lyckas jag förflytta mig ur riskområdet utan ytterligare missöden. Ännu en ”Mission Impossible ” lyckligt genomförd…
Håll om mig...
Invigning av soldäck i spöregn…
Är väl en sanning med modifikation, men jag kunde inte låta bli den klatschiga rubriken. Har idag varit på Örebros nya soldäck tillsammans med vänföreningen ”Alla tillsammans”, assistansföretaget ”Aktiv Assistans Tillsammans AB”. Alla tillsammans ville tacka kommunföreträdare och andra inblandade för att man under projektet med det nya soldäcket framför slottet varit lyhörda för rullstolsburna, rullstolsberoendes önskemål om tillgänglighet. Som ett bevis på väl utfört arbete fick kommunrepresenter mottaga ett diplom. Min skämtsamma rubriksättning har faktiskt visst fog för sig, då festligheterna begynte i sol men avslutades i regn, som bilderna utvisa.
Flyttkaos...
Pelle Permo flyttar...
En Pelle Permo: Solig dag i parken...
I Sverige kan väl aldrig hyllningarna till sommaren bli för många. Någonstans tycks det som vi har den kollektiva kärleken till denna årstid inbyggd inom oss. Har även i dag varit ute på en cykeltur. Dvs. min kompis cyklade och i vanlig ordning körde jag permo. dessa dagar får jag försöka bevara i minnet till den tid längre fram när jag sitter bokstavligen insnöad i mörkret. Jag vet att mina medmänniskor helst inte vill tala om den tiden. Och jag håller med håll kvar sommaren och hösten så länge det går (bara jag inte svettas ihjäl), men samtidigt är det lika bra att inse att det kommer bistrare tider. Vår tur i solen idag var väldigt skön och trevlig, saknade bara en något snabbare rullstol. Får väl vända mig till någon högre makt och parafrasera Jenis Joplin: O, Lord won´t you by me a new Permobil?
En Tung Tid
Redaktionen välkomnar en ny medarbetare
Redaktionen vill tacka Pelle Spurt för många intressanta tankar och inlägg under det just avslutade fotbollsmästerskapet, när du nu tar en välbehövlig semester. Vem vet du kanske inte kan hålla fingrarna borta från tangenterna… Men vi ser fram att ha dig tillbaka till ishockeysäsongen. Innan Pelles plan lyfte mot okänd destination hade han vänligheten att rekommendera sin kusin. Så under herr Spurts frånvaro har Pelle Permo erbjudit sig att försöka fylla tomrummet. Vem är då denne främling. Ja, redaktionen hoppas ju att Pelle Permo ska bli en vän i läsarnas vardagsrum, liksom sin kusin. Pelle Spurt. Pelle Permo vill dock helst presentera sig själv genom att berätta anekdoter ur vardagslivet, som vi hoppas ni ska finna lustiga, dråpliga och i mellanåt tänkvärda… Med dessa ord hälsar vi Pelle Permo välkommen i gemenskapen!
Grattis Victoria!
Sällar mig till den delen av befolkningen som idag hyllar vår kronprinsessa och blivande drottning!
